söndag, september 07, 2008

Labadi Beach

Det har varit en valdigt spannande dag!

Eftersom det ar sondag var vi i kyrkan i morse. Gudtjansten var lang. Kyrkan samlar in massa pengar fran forsamlingen och vill ocksa samla in ris och annan mat. Jag maste hora vad de ska anvanda det till. Jag hanger inte riktigt med pa allt som hander dar.

Efter lunch tog jag mod till mig och bestamde mig for att jag skulle aka till stranden och traffa de andra volontarerna. Det ar en ganska lang bit eftersom kusten ar i sodra Accra och jag bor norr om. For att komma dit var jag tvungen att ta fyra trotros. Allt gick bra och jag blev stolt over att jag klarade mig sjalv (fast var jag hela tiden tvungen att forhandla ner priserna och tacka nej till aktenskapserbjudanden). Egentligen ar det inte sa svart att ta sig runt, bara man vet namnet pa stallet man ska till och vagar fraga folk. Alla ar valdigt, valdigt hjalpsamma och trevliga.

Stranden jag akte till heter Labadi Beach och ar en stor strand med massa forsaljare, barer och musik. Jag traffade fem av de andra volontarerna och det var valdigt roligt att ses igen. Vi badade och det var hoga vagor och mycket salt vatten. Vattnet var inte sa rent, det flot runt plast och annat skrap. Jag hann inte stanna sa lange eftersom jag ville komma hem innan det blev mork vilket jag ocksa lyckades med. Det blir morkt valdigt fort har.

Det var valdigt roligt att fa se mer av Ghana. Nu vet jag ocksa bade jag och min vardfamilj att jag klarar att ta mig runt pa egen hand!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hihi, det hade varit kul att göra en film om en volontär som råkar tacka ja till ett äktenskapserbjudande och inte kan backa ur när byn drar ihop värsta festen. Givetvis slutar det hela med att hon till slut faktiskt blir kär i sin kommande make och de lever lyckliga i alla sina dagar :)
(c) Jesper Lissmark 2008 ;D
Ha det fint, kram Jesper

Anna sa...

Det later lite val Hollywood. Om du vill kan jag testa det hela sa att du kan skriva "based on a true story" i eftertextena. Givetvis vill jag da ha en del av intakterna!

stajne sa...

Du är värd all beundran att Du vågar åka iväg själv så där - efter mindre än en månad i Ghana! Jag följer med stort intresse Din blogg och tycker alltid att det är kul att läsa den. hälsningar från Din mammas moster Gege