En paraplysten och tva stegar!
Tva flickor och ett trestammat trad
Steven och en sten!
Anna och ett vattenfall!
tisdag, oktober 28, 2008
måndag, oktober 27, 2008
Har kommer inga bilder
Nu har jag forsokt ladda upp bilder fran helgen i nagra timmar.
Det gar inte.
Suck!
Det kanns som att det gar lite frammat med projektet nu i alla fall. Tusen tack till er som bidragit!
Det gar inte.
Suck!
Det kanns som att det gar lite frammat med projektet nu i alla fall. Tusen tack till er som bidragit!
söndag, oktober 26, 2008
Maybe God started his creation from here
Nej, men nu ar det verkligen dags for en uppdatering! Vad har hant sedan sist?
Mandag kande jag mig inspirerad av all religion har och bestamde mig for att fasta. Slutsats: Jag gillar inte att fasta. Det ar inte roligt. Martha fastar varje mandag och onsdag till tolv. Mandag for att det ar dagen hon foddes och onsdag for att det ar dagen hennes son foddes. Om hon far fler barn kommer hon bara bli hungrigare och hungrigare (om hon inte lyckas klamma in dem pa en mandag eller onsdag).
I onsdags kom Lucie, ICYE-volontar fran Tyskland, pa besok. I lordags gick vi upp klockan fem och akte till den nationalpark som ligger narmast Accra, Shai Hills Reserve. Vi kom dit vid atta och fick en privat guide som hette Steven. Steven var mycket trevlig och tog oss runt i parken vilket var extremt fysiskt pafrestande (sarskillt efter manga veckor utan alltfor mycket traning). Det var valdigt fin natur (jag lagger upp bilder senare) men tyvarr inte mycket djur. Vi sag tva olika sorters apor.
Vi overnattade i Koforidua pa ett hotell. Idag gick vi aterigen upp klockan fem (!). Nar vi lamnade hotellet vid halv sex motte vi ett helt tag av anhangare till ett av Ghanas storta parti, NPP. Det ar val den sjunde december. Det var flera hundra personer som sprang runt med NPP klader, flaggor, bilder, visselpipor osv. Vi undrade lite vem de ville omvanda sa tidigt pa morgonen. Efter en liten stund motte vi en NDC-grupp (Ghanas andra stora parti) och da tankte vi att det var bast att komma darifran sa fort som mojligt. De ar inte sa bra kompisar!
Vi akte till Boti Falls som enligt vissa ar Ghanas finaste vattenfall. Idag hette var privata guide Somewhere. Han var ocksa trevlig och tyckte om att ta foton av oss med min kamera. Vi fick se en fantastisk paraplysten (foton kommer) och sen ett trestammat trad. Vid tradet fanns en mystisk vacker sten. Somewhere: ' We have amazing things. Maybe God started his creation from here'. Det skulle inte forvana mig.
Efter var vandring badade vi under vattenfallet. Det var bara jag och Lucie dar och vi tvattade haret i vattenfallet och sen satte vi oss for att fika pa stranden. Allt var valdigt fridfullt till stallet blev invaderat av turistande Obronis. De skrek och badade och forstorde stamningen.
Vid lunchtid akte Lucie tillbaka till Kumasi och jag till Accra. I eftermiddags har jag tvattat jattemycket klader och sedan atit fufu och for forsta gangen tyckte jag att det var gott! Wow, nu ar jag ghanan pa riktigt!
Mandag kande jag mig inspirerad av all religion har och bestamde mig for att fasta. Slutsats: Jag gillar inte att fasta. Det ar inte roligt. Martha fastar varje mandag och onsdag till tolv. Mandag for att det ar dagen hon foddes och onsdag for att det ar dagen hennes son foddes. Om hon far fler barn kommer hon bara bli hungrigare och hungrigare (om hon inte lyckas klamma in dem pa en mandag eller onsdag).
I onsdags kom Lucie, ICYE-volontar fran Tyskland, pa besok. I lordags gick vi upp klockan fem och akte till den nationalpark som ligger narmast Accra, Shai Hills Reserve. Vi kom dit vid atta och fick en privat guide som hette Steven. Steven var mycket trevlig och tog oss runt i parken vilket var extremt fysiskt pafrestande (sarskillt efter manga veckor utan alltfor mycket traning). Det var valdigt fin natur (jag lagger upp bilder senare) men tyvarr inte mycket djur. Vi sag tva olika sorters apor.
Vi overnattade i Koforidua pa ett hotell. Idag gick vi aterigen upp klockan fem (!). Nar vi lamnade hotellet vid halv sex motte vi ett helt tag av anhangare till ett av Ghanas storta parti, NPP. Det ar val den sjunde december. Det var flera hundra personer som sprang runt med NPP klader, flaggor, bilder, visselpipor osv. Vi undrade lite vem de ville omvanda sa tidigt pa morgonen. Efter en liten stund motte vi en NDC-grupp (Ghanas andra stora parti) och da tankte vi att det var bast att komma darifran sa fort som mojligt. De ar inte sa bra kompisar!
Vi akte till Boti Falls som enligt vissa ar Ghanas finaste vattenfall. Idag hette var privata guide Somewhere. Han var ocksa trevlig och tyckte om att ta foton av oss med min kamera. Vi fick se en fantastisk paraplysten (foton kommer) och sen ett trestammat trad. Vid tradet fanns en mystisk vacker sten. Somewhere: ' We have amazing things. Maybe God started his creation from here'. Det skulle inte forvana mig.
Efter var vandring badade vi under vattenfallet. Det var bara jag och Lucie dar och vi tvattade haret i vattenfallet och sen satte vi oss for att fika pa stranden. Allt var valdigt fridfullt till stallet blev invaderat av turistande Obronis. De skrek och badade och forstorde stamningen.
Vid lunchtid akte Lucie tillbaka till Kumasi och jag till Accra. I eftermiddags har jag tvattat jattemycket klader och sedan atit fufu och for forsta gangen tyckte jag att det var gott! Wow, nu ar jag ghanan pa riktigt!
söndag, oktober 19, 2008
Anna + Elias = Sant
Igar doptes Elias, min kusin. Jag onskar att jag hade varit dar. Jag har inte kunnat tro det helt forran efter dopet med jag fick bli en av Elias faddrar. Det ar det finaste uppdag jag nagonsin fatt!
I helgen har jag varit i Tema (Ghanas tredje storsta stad, lite oster om Accra) och halsat pa Elias foraldrars vans slaktingar. Det var vadligt trevligt! Tema ar mycket mer planerat an Accra med raka gator, adresser och gatlyktor.
I helgen har jag varit i Tema (Ghanas tredje storsta stad, lite oster om Accra) och halsat pa Elias foraldrars vans slaktingar. Det var vadligt trevligt! Tema ar mycket mer planerat an Accra med raka gator, adresser och gatlyktor.
Den som vantar pa nat gott
Elias du forstar
Jag fick vanta i tva decennium
Du bara i ett ar
Elias du forstar
Jag fick vanta i tva decennium
Du bara i ett ar
onsdag, oktober 15, 2008
Langa dagar
Det har inte hant sa mycket sedan sist. Jag jobbar. Mycket. Aker hemifran vid sju pa morgonen och kommer hem vid atta pa kvallen. Just nu gar det trogt med projektet. Saker kranglar och gar segt men sa lange vi inte ger upp sa tror jag att vi kommer att lyckas.
'Tur ar det som ar kvar nar du gett 100 procent' Ett citat jag sag pa tv.
'Tur ar det som ar kvar nar du gett 100 procent' Ett citat jag sag pa tv.
söndag, oktober 12, 2008
Salsa
Jag akte och halsade pa Anna i helgen. Hennes liv ser lite annurlunda ut fran mitt. De har ingen el och inget vatten. Dessutom ar vagen till samhallet de bor den varsta jag sett i Ghana (och det sager inte lite). Forutom valdigt manga hal var det pa ett antal stallen stora vattensamlingar. Trotrona (som, jag repeterar, ar en liten skruttig buss) var inte i basta skick och ibland fastnar de tydligen i vattnet.
Annas vardfamilj verkar jattetrevlig. Hon har manga vardsyskon som ar i var alder sa de har roligt tillsammans. Igar gick vi ut pa nagon slags 'salsafest'. Det var en valdigt stor tillstallning sponsrad av tandkram. Det kandes inte som att vi var i Afrika langre. Det var salsalektioner, tavlingar och uppvisningar. Vi hade roligt och var inte hemma forran halv 4. Vi lyckades, trots stora problem med planering och analysering (som ofta saknas hos landets befolkning), tillslut ta oss hem utan att fastna i en vattenpol (lite min fortjanst). Pa gudstjansten i morse var vi lite trotta. Dock var vi tvugna att ga fram framfor hela forsamlingen och presentera oss.
Annas vardfamilj verkar jattetrevlig. Hon har manga vardsyskon som ar i var alder sa de har roligt tillsammans. Igar gick vi ut pa nagon slags 'salsafest'. Det var en valdigt stor tillstallning sponsrad av tandkram. Det kandes inte som att vi var i Afrika langre. Det var salsalektioner, tavlingar och uppvisningar. Vi hade roligt och var inte hemma forran halv 4. Vi lyckades, trots stora problem med planering och analysering (som ofta saknas hos landets befolkning), tillslut ta oss hem utan att fastna i en vattenpol (lite min fortjanst). Pa gudstjansten i morse var vi lite trotta. Dock var vi tvugna att ga fram framfor hela forsamlingen och presentera oss.
fredag, oktober 10, 2008
Kumasi
Jag sitter och skriver pa ett Internet Cafe for Internet fungerar inte i huset.
Kumasi var vadligt spannande. Jag bodde i Marthas familjs hus. Pa grund av att Marthas aldsta systers enda son bor i USA och hennes man inte bor med henne har hela slakten flyttat till hennes hus for att hon inte ska behova vara ensam. I huset bor darfor Martas alsta syster, Marthas nast yngsta syster och hennes tva barn, deras mamma, Marthas son och tva hemhjalp. Marthas son ar fyra ar och har Cerebral Pares. Hemhjalpen ar bara 14 och 15 ar. Det kanns som barnarbete men det ar sa det fungerar har tydligen. De far i alla fall ga i skolan.
Det var roligt att bo ett tag i en "akta" afrikansk familj. Det ar ganska annurlunda fran min vardfamiljs liv. En stor skillnad ar att i Kumasi fick jag mycket, mycket mer mat. Hela tiden ville de att jag skulle ata. Till frukost fick jag till exempel en jattestor portion havregrynsgrot, en omelett och tva skivor brod. Lite skillnad mot frukosten i vardfamiljen som bestar av en skiva brod och en kopp varm choklad. Jag fick prova pa manga olika lokala ratter och det kanns som att jag borjar vanja mig vid smakerna. Jag fick i alla fall ata med sked sa behovde inte ata med fingrarna vilket gor allt mycket lattare. Hela familjen satt pa golvet och at. Jag fick aven for forsta gangen sen jag kom till Ghana duscha i varmvatten. Hinkdusch men i alla fall underbart.
I Kumasi akte vi mest runt och traffade "viktiga" personer och forsokte fa dem att sponsra vart projekt. Vissa verkade intresserade vilket ar vadligt bra. Vi behover verkligen hjalp med ekonomin for att komma igang. Att aka runt till olika stallen innebar MYCKET vantan. Det kanns som att vi den mesta tiden suttit i olika receptioner eller i taxi. Marthas kompis som ar taxichauffor korde runt oss tva av dagarna.
Pa sondagen foljde jag med Marthas syster, Rita, till hennes kyrka. Kyrkan var katolsk och ganska annurlunda fran min vardfamiljs, Pentecost (tror jag min vardfamiljs heter). Har hade kvinnorna speciella likadana klader och blaa sjalar i haret. De viftade med vita nasdukar och prasten skvatte vatten pa alla.
Jag maste sluta skriva for tiden pa cafeet rinner ivag.
Ha det bra allihopa!
Kumasi var vadligt spannande. Jag bodde i Marthas familjs hus. Pa grund av att Marthas aldsta systers enda son bor i USA och hennes man inte bor med henne har hela slakten flyttat till hennes hus for att hon inte ska behova vara ensam. I huset bor darfor Martas alsta syster, Marthas nast yngsta syster och hennes tva barn, deras mamma, Marthas son och tva hemhjalp. Marthas son ar fyra ar och har Cerebral Pares. Hemhjalpen ar bara 14 och 15 ar. Det kanns som barnarbete men det ar sa det fungerar har tydligen. De far i alla fall ga i skolan.
Det var roligt att bo ett tag i en "akta" afrikansk familj. Det ar ganska annurlunda fran min vardfamiljs liv. En stor skillnad ar att i Kumasi fick jag mycket, mycket mer mat. Hela tiden ville de att jag skulle ata. Till frukost fick jag till exempel en jattestor portion havregrynsgrot, en omelett och tva skivor brod. Lite skillnad mot frukosten i vardfamiljen som bestar av en skiva brod och en kopp varm choklad. Jag fick prova pa manga olika lokala ratter och det kanns som att jag borjar vanja mig vid smakerna. Jag fick i alla fall ata med sked sa behovde inte ata med fingrarna vilket gor allt mycket lattare. Hela familjen satt pa golvet och at. Jag fick aven for forsta gangen sen jag kom till Ghana duscha i varmvatten. Hinkdusch men i alla fall underbart.
I Kumasi akte vi mest runt och traffade "viktiga" personer och forsokte fa dem att sponsra vart projekt. Vissa verkade intresserade vilket ar vadligt bra. Vi behover verkligen hjalp med ekonomin for att komma igang. Att aka runt till olika stallen innebar MYCKET vantan. Det kanns som att vi den mesta tiden suttit i olika receptioner eller i taxi. Marthas kompis som ar taxichauffor korde runt oss tva av dagarna.
Pa sondagen foljde jag med Marthas syster, Rita, till hennes kyrka. Kyrkan var katolsk och ganska annurlunda fran min vardfamiljs, Pentecost (tror jag min vardfamiljs heter). Har hade kvinnorna speciella likadana klader och blaa sjalar i haret. De viftade med vita nasdukar och prasten skvatte vatten pa alla.
Jag maste sluta skriva for tiden pa cafeet rinner ivag.
Ha det bra allihopa!
torsdag, oktober 09, 2008
Att vanta och vanta och vanta
Har precis kommit hem fran Kumasi. Skulle egentligen kommit hem i mandags, sen i tisdags, sen i onsdags. Slutligen blev det torsdag.
Jag ar inte bra pa att vanta. Jag gillar inte att vanta. I Ghana maste man vanta. Mycket.
Exempel: Blev vackt kvart i sju i morse. Martha sa att jag skulle gora mig fardig sa fort som mojligt. Jag var klar vid halv atta. Kvart i nio lamnade vi huset. Gick pa bussen till Accra halv 10. Vantade pa att folk skulle komma, kopa biljetter och ga pa. Halv 12 var bussen nastan full. Da meddelade personalen att AC:n var sonder. Vi fick ga ur bussen. Vanta. Ga pa en ny buss. Vanta. Tolv korde vi. Resan ska ta 4 timmar. Pga bilkoer tog den fem. Sa det ar min dag. Suttit pa en buss. Och vantat.
Annars har resan till Kumasi varit valdigt rolig och spannande. Jag skriver mer om den i morgon.
Aterigen, tack till alla som kommenterar. Jag blir sa har glad -> :)
Med vanliga halsningar
Yaa Nkrumah
Jag ar inte bra pa att vanta. Jag gillar inte att vanta. I Ghana maste man vanta. Mycket.
Exempel: Blev vackt kvart i sju i morse. Martha sa att jag skulle gora mig fardig sa fort som mojligt. Jag var klar vid halv atta. Kvart i nio lamnade vi huset. Gick pa bussen till Accra halv 10. Vantade pa att folk skulle komma, kopa biljetter och ga pa. Halv 12 var bussen nastan full. Da meddelade personalen att AC:n var sonder. Vi fick ga ur bussen. Vanta. Ga pa en ny buss. Vanta. Tolv korde vi. Resan ska ta 4 timmar. Pga bilkoer tog den fem. Sa det ar min dag. Suttit pa en buss. Och vantat.
Annars har resan till Kumasi varit valdigt rolig och spannande. Jag skriver mer om den i morgon.
Aterigen, tack till alla som kommenterar. Jag blir sa har glad -> :)
Med vanliga halsningar
Yaa Nkrumah
fredag, oktober 03, 2008
Besok
Igar var vi i Mampeng som ligger en bit utanfor Accra. Vi halsade pa pa en skola for dova. Inom skolan har de aven en avdelning for dovblinda och detta ar den enda i hela Vastafrika. Det var spannande att se hur lararna kunde kommunicera med barnen. En av flickorna var jatteduktig och nar de skrev vara namn pa hennes arm med fingrarna kunde hon saga dem. Hon kunde aven lasa blindskrift hogt.
Idag var vi pa en skola for CP-skadade som vi nog ska sammarbeta med. De hade det bra dar verkade det som men lararna berattade att vissa av barnen inte far nagon mat hemma. Nagra foraldrar vill inte lamna sina barn dar eftersom de inte vill att nagon ska veta att de har ett handikappat barn sa de laser in barnen hemma istallet. Det ar valdigt hemskt.
I morgon ska vi aka till Kumasi (Ghanas nast storsta stad). Det ska bli spannande!
Idag var vi pa en skola for CP-skadade som vi nog ska sammarbeta med. De hade det bra dar verkade det som men lararna berattade att vissa av barnen inte far nagon mat hemma. Nagra foraldrar vill inte lamna sina barn dar eftersom de inte vill att nagon ska veta att de har ett handikappat barn sa de laser in barnen hemma istallet. Det ar valdigt hemskt.
I morgon ska vi aka till Kumasi (Ghanas nast storsta stad). Det ska bli spannande!
onsdag, oktober 01, 2008
Mote
Idag kom en kvinna till vart kontor. Med sig hade hon sin fyraariga son med Cerebral Pares. Hon grat och berattade att hon inte har rad att kopa medicin, klader eller mat. Pappan till barnet har dott och hon hinner inte jobba eftersom hon maste ta hand om sin son. En gang orkade hon inte mer utan blandade gift i barnets mat. Nar hon gjorde det borjade barnet stirra rakt pa henne och grata hogt. Hon gav honom aldrig giftet.
Jag hoppas vi kan hjalpa dem!
Jag hoppas vi kan hjalpa dem!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)