fredag, oktober 10, 2008

Kumasi

Jag sitter och skriver pa ett Internet Cafe for Internet fungerar inte i huset.

Kumasi var vadligt spannande. Jag bodde i Marthas familjs hus. Pa grund av att Marthas aldsta systers enda son bor i USA och hennes man inte bor med henne har hela slakten flyttat till hennes hus for att hon inte ska behova vara ensam. I huset bor darfor Martas alsta syster, Marthas nast yngsta syster och hennes tva barn, deras mamma, Marthas son och tva hemhjalp. Marthas son ar fyra ar och har Cerebral Pares. Hemhjalpen ar bara 14 och 15 ar. Det kanns som barnarbete men det ar sa det fungerar har tydligen. De far i alla fall ga i skolan.

Det var roligt att bo ett tag i en "akta" afrikansk familj. Det ar ganska annurlunda fran min vardfamiljs liv. En stor skillnad ar att i Kumasi fick jag mycket, mycket mer mat. Hela tiden ville de att jag skulle ata. Till frukost fick jag till exempel en jattestor portion havregrynsgrot, en omelett och tva skivor brod. Lite skillnad mot frukosten i vardfamiljen som bestar av en skiva brod och en kopp varm choklad. Jag fick prova pa manga olika lokala ratter och det kanns som att jag borjar vanja mig vid smakerna. Jag fick i alla fall ata med sked sa behovde inte ata med fingrarna vilket gor allt mycket lattare. Hela familjen satt pa golvet och at. Jag fick aven for forsta gangen sen jag kom till Ghana duscha i varmvatten. Hinkdusch men i alla fall underbart.

I Kumasi akte vi mest runt och traffade "viktiga" personer och forsokte fa dem att sponsra vart projekt. Vissa verkade intresserade vilket ar vadligt bra. Vi behover verkligen hjalp med ekonomin for att komma igang. Att aka runt till olika stallen innebar MYCKET vantan. Det kanns som att vi den mesta tiden suttit i olika receptioner eller i taxi. Marthas kompis som ar taxichauffor korde runt oss tva av dagarna.

Pa sondagen foljde jag med Marthas syster, Rita, till hennes kyrka. Kyrkan var katolsk och ganska annurlunda fran min vardfamiljs, Pentecost (tror jag min vardfamiljs heter). Har hade kvinnorna speciella likadana klader och blaa sjalar i haret. De viftade med vita nasdukar och prasten skvatte vatten pa alla.

Jag maste sluta skriva for tiden pa cafeet rinner ivag.

Ha det bra allihopa!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Anna Lejonhjärta.
Tack för alla bloggarna.Vi klarar inte av att kommentera dem, men gör många försök. Kanske vi snart bemästrar tekniken.
Hälsningar Farmor och Farfar.

Anonym sa...

Hejhej, vad kul att läsa om dina upplevelser. Lycka till med projektet:)
Åhuskramar från familjen Redfors