Jämställdhet?

Ghana har en bit kvar...

Detta är ett utdrag från en ghanansk lärobok.

Lesson 8

Responsibility

Rights go with responsibilities. Just as our status gives us certain rights, so it also gives us certain responsibilities. Responsibility refers to the things we have to do as human beings. We become bad or irresponsible when we fail to carry out our responsibilities. Everybody has responsibilities in the home and at school.

The Responsibilities of Fathers

A father is the head of his family, so he has many responsibilities in the home. A father provides shelter for the entire family. He is to give mother money for food, pay school fees and discipline children when they do the wrong thing. A father is supposed to provide for clothing, security of the home as well as payment of bills.

The Responsibilities of Mothers

A mother is the main caretaker of the home. She cooks for the family, bathes children and take care of children when they are sick. She teaches children how to grow up to be responsible adults in future.

It is true that fathers give mothers house keeping money, mothers can also help to pay our school fees as well as provide for other needs. In the same way fathers also, help our mothers to maintain the home. This, they do by sometimes bathing babies when mothers are busy in the kitchen. They even go to the extend of doing cooking themselves. Have you ever seen you father cooking before?

The Responsibilities of Children

There is nothing like a boy’s job and a girl’s job. This is because in a home where there are only girls, they do what we assume to be boy’s job. For instance, girls can fetch water, sweep rooms and dust tables and chairs. In the same way the absence of girls leaves boys to do what is assumes to be girl’s job, that is sweeping the compound, cooking and washing dishes.

This is because it is the responsibility of children to do the household chores. Besides that, children are to help parents by going on errands as well as performing school duties.

At school, boys and girls are to keep the compound clean and healthy. Staying in an unclean environment to learn will make you fall sick. Children must always do their home work and do it well. There is time for everything.

Do not waste your time on unnecessary things. You are not supposed to be playing while your homework is not yet done. It is when all these things are done correctly, that one can say he has carried out his responsibility. God blesses those who are responsible.

The Complementary Role of Mothers and Fathers

It is true that fathers and mothers have different roles to play in the home, but sometimes, they go out of the way by helping each other. It is true that it is fathers who give money but sometimes mothers also contribute. For instance, mothers sometimes add a little money to what fathers give to them.

Nytt projekt och sjukhusbesök

Nu är det verkligen dags för en uppdatering!

Förra helgen var det Mid Year Camp med ICYE. Lägret var i Kumasi och det kändes som en lite lång resa för bara en hel dag. Det var roligt att träffa de andra volontärerna igen och höra hur de haft det!

Jag har bytt projekt igen och jobbar nu på en skola i Accra. Detta har jag gjort eftersom jag insåg att vi inte alls kom framåt på CP-projektet och jag mådde inte bra av hur situationen var. Nu ska jag bara vara en dag i veckan på Cerebral Pares projektet. Skolan jag börjat på har elever från årskurs ett till sex. Det är inte jättemånga elever eftersom många föräldrar flyttar sina barn från skolan eftersom den på många sätt är ganska dålig. Till exempel har ett av Ghanas största bussbolag valt att lägga sitt bussförvar och sin busstvätt precis vid skolbyggnaderna. Detta medför att enorma bussar åker förbi precis där barnen leker och drar upp ännu mer damm in i byggnaderna som redan är oerhört slitna och dåligt utrustade. Ett plus för skolan är dock att lärarna verkar vara väldigt bra och engagerade. De är utbildade på universitetet, vilket inte många praktiserande lärare här är, men det kan nog bero på att detta är en statligt ägd skola. Jag ska försöka hjälpa till med vad jag kan hjälpa till med men är det något jag lärt mig i Ghana så att det att det är svårt att verkligen bidra med något när man är ung och utan högre utbildning (det är väl inte så svårt att räkna ut egentligen). Jag har ju främst finansierat detta året själv och det känns bra. I vissa länder skickas ungdomar i min ålder ut och är finansierade av pengar från landets biståndsbudget. Man kan kalla det kulturutbyte men jag tycker inte man kan kalla det bistånd eller u-hjälp.

Jag kommer att återvända till Kastrup nio månader, två timmar och 20 minuter efter det att jag lämnade Norden dvs den 13 maj. Detta är lite tidigare än planerat och det beror på att jag vill komma hem så jag hinner söka in till lite olika teaterutbildningar. Det vägde tyngre att stanna två månader kortare i Ghana än att vara hemma i nästan ett år och bara vänta på nästa ansökning

Hamatanvindarna har dragit in över Ghana. Det är oerhört torrt, varmt på dagen och kallt på natten. Luften luktar bränt och himlen är röd ibland.

Igår besökte jag ett ghananskt sjukhus, på grund av min egen hälsa, för första gången. Infektion i benen. Det är ungefär lika fräscht som det låter. Sjukhuset var bra och personalen professionell men nu känner jag mig som en tablettmissbrukare (nio om dagen) men mår mycket bättre. Förutom detta är jag glad över att jag hållit mig så frisk än så länge. Har haft ringorm på min axel men den är nästan borta. Man blir ganska härdad när det gäller mycket i Ghana.

Kommentera gärna om du läser!

Kanotsafari och allt det kan innebära (på mer än 8000 ord)

För att komma till kanoterna åkte vi i en bil som vi hyrde (dyrt) och sen...

...gick vi igenom en liten by för att komma till...

... kanoterna som vi gick på och...

... rodde på en flod...

... eller roddes på en flod...

... sen skulle vi åka tillbaka men fick...

... punktering så vi var tvungna att...

... gå jättelångt på en torr och varm väg - självklart mötte vi en...

... skogsbrand. Då fick vi skjuts av en uppdykande bil tillbaka till Mole och säkerheten.

Resa till Mole National Park

Anna från Sverige, Bärbel från Italien, Romy från Tyskland, Rikke från Danmark, Scott från Australien, Rebecka från Danmark och jag.

I onsdags åkte vi till Mole national park. Jag och Anna tog bussen från Accra klockan 16 och med poliseskort var vi framme vid fyra på morgonen i Tamale. Det var nog den konstigaste bussresan jag varit på. Exempel på det var att folk hade med sig så mycket packning att de var tvungen att lämna typ 100 kartonger juice på stationen i Accra, att hela mittgången var full med bagage så man fick gå hinderbana för att komma ut. Hela sidogången var också totalt fylld av väskor. För att göra det hela lite konstigare hade de klämt in en polis bakom väskorna vid mittutgången för att vakta. Vi blev lite rädda när polisen, efter stoppet i Kumasi, tog på sig en skottsäker väst. Men allt gick bra till slut och vi kunde tidigt på morgonen ta ännu en buss till Larabanga varifrån vi kunde gå till Mole.

På eftermiddagen fick vi sällskap av några andra volontärer. I torsdags gick vi på safari. Jag tror det är ganska ovanligt med safari utan bilar. Tror också det är ovanligt att bara behöva betala en safarigudie fem kronor i timmen.

Vi såg många djur och det var fin natur. Stället vi bodde på var fint med utsikt över ett vattenhål där elefanter och andra djur höll till. Utanför rummet gick det vårtsvin och babianer. Afrika mer som man tänker sig Afrika.

Bilder från jullovet

Äntligen fick jag klappa en krokodil!

Hängbro i Kakum National Park
Pappa på hängbro

Julafton.

Elmina

Mot "Det riktiga Ghana"

Nu är det väl ändå väldigt mycket dags för en uppdatering. Fy, Anna! Nu har jag fått hit min laptop så jag kan koppla upp mig på rummet. Detta betyder att jag ska uppdatera bloggen ofta (i teorin och förhoppningsvis även i praktiken). Mitt liv är lite extra förgyllt med de fantastiska bokstäverna å, ä och ö.

Det var väldigt roligt att ha familjen här. Vi tillbringade först två nätter i Accra, sedan tre nätter i Kumasi, därefter tre nätter i Elmina och slutligen åtta nätter i Accra igen. Nu vet familjen vad jag pratar om när jag ringer hem och gråter eller är totalt uppfylld av det fantastiska Ghana. Jag måste säga att min inställning till Ghana verkligen svänger fort. Det rör sig inte om månader, veckor eller ens dagar - det handlar om minuter. Ena sekunden irriterar jag mig på allt och andra sekunden vill jag inte ens tänka på att jag kommer att vara tvungen att åka hem om några månader.

Jag tror min familj skulle beskriva Ghana med orden (rätta mig om jag har fel):
- Värme (på gott och ont)
- Trafikkaos (mest på ont skulle jag tro. Första dagen tillbringade vi över två timmar i en taxi på en väg som kunde körts på tjugo minuter om inte taxin gått sönder och om inte vägen var totalt fylld av andra bilar som ville åt samma håll)
- Starka ljud och färger (ett land där det aldrig är tyst och det verkar som att de tycker ljudnivån är ett tecken på välstånd. Himlen, skogarna, kläderna i regnbågens alla färger i kontrast till Sverige i nio nyanser av grått)
Ja, vad mer? Hjälp mig! Mamma skulle nog inte kunna låta bli att nämna liket som flöt upp på stranden. Cissi föreslog att ni alla skulle skriva varsitt inlägg om er resa.

Jag tror Ghana är ett land som man älskar - men mest när man kommit hem. Jag är oerhört glad att jag får uppleva allt detta och jag har lärt mig obeskrivligt mycket. Jag skulle inte vilja byta ut denna upplevelse mot någonting men samtidigt är allt frustrerande ibland och jag undrar vad jag håller på med.

Projektet går för tillfället lite knackigt Vad det beror på hade jag nog kunnat skriva en hel uppsats om. Tills jag ser hur det utvecklar sig kan jag inte med gott hjärta samla in pengar från Sverige. För tillfället går en stor del av pengarna till mat till de jag jobbar med. Anledningen till detta är att jag måste äta (för mina egna pengar) men jag klarar inte av att sitta och äta när det sitter någon brevid mig som inte äter, och inte ätit på hela dagen, för att han/hon inte har råd. Och jag har inte råd att alltid betala deras mat. Så dit har en del av de insamlade pengarna gått. Naturligtvis är det alltid motigt att starta upp ett nytt projekt särskilt i en främmande kultur och jag försöker att ta en sak i taget, börja smått och inte försöka gapa efter mycket. Jag vill se ett litet resultat bara.

I morgon åker jag till norra Ghana för att besöka den största nationalparken i landet med några andra volontärer. Det ska bli väldigt roligt och spännande. Alla säger att norr är annorlunda från resten av landet. "Det riktiga Ghana" säger några. Så jag kommer att vara borta några dagar men när jag kommer hem ska jag ladda upp bilder åt er!

Jag hoppas att ni alla har det bra i Sverige, även om det är kallt och grått. Nu ska jag gå och se om jag kan få äta en risboll!