Nu har jag gett denna bloggadress till så många att jag knappt vågar skriva något.
Hela dagen idag har jag gått runt och sagt: "Det här är sista gången jag gör detta." "På ett år" har jag tillagt sedan. För planen är ju att komma hem igen. "Det här är sista gången jag går på denna gatan. Fast just det, jag ska ju gå tillbaka igen. Detta är sista gången jag går på denna gatan åt detta hållet. Ja, sista gången på ett år var det ju".
Det ska bli spännande att se vilka saker som jag kommer att sakna med Sverige som jag inte tror att jag kommer att sakna. Förmodligen finns det många saker som är självklara här som inte är lika självklara i Ghana.
Om 24 timmar sitter jag på planet mellan Frankfurt och Accra. Jag flyger 7.00 från Kastrup och är framme 8.40 i Frankfurt där jag ska möta Anna som också ska till Ghana som flyger från Göteborg. 11.40 går planet till Accra och landar 17.45 efter ett stopp i Lagos i Nigeria. Förhoppningsvis blir vi hämtade på flygplatsen. Någonstans har jag läst att man först ska bo några dagar i en värdfamilj innan förberedelselägret på 8-10 dagar börjar. På förberedelselägret ska vi få lektioner i Akan, den största språkgruppen i Ghana och få lära oss om Ghanas kultur.
Nu ringde en person från ICYE Ghana och bad mig köpa med mig en Sony Ericsson w810 åt honom. Detta kommer att bli ett helt galet år, ett riktigt äventyr. Jag har ingen aning om när jag kommer att komma till en dator igen men jag ska uppdatera bloggen så fort jag har tillfälle.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Intressant, kära kusin !
Jag tänker precis tvärtom hela tiden. Det är alltid första gången som jag gör saker. I natt var t.ex. första gången som jag sov
mer än 3 timmar i sträck och idag har jag varit och handlat för första gången.
Att åka till Ghana är väl ingenting att vara nervös för förresten. För bara tre veckor sedan bodde jag i en helt annan värld där man slapp oroa sig för en massa konstiga saker. Det var en stor omställning att komma hit. Vilken kulturkrock och språkförbistring det blev! De som bor här fattar aldrig vad jag vill ha. Förr i tiden, i min gamla värld, när jag vände mig till min bästa kompis Placenta, förstod hon mig alltid precis. Det behövdes ingen övertalning eller diskussion. Här fattar de ingentig
men ändå tycker de att det är jag som ska lära mig. Sjukt va!
Jag tror att du får det mycket lättare än jag har haft det de senaste tre veckorna. Ghana och Sverige är ju nästan samma sak,
men ha en trevlig liten resa iallafall. Vi ses snart!
Elias
P.S
Om jag ångrar mig så kan jag inte komma tillbaks hur mycket jag än vill det. Du gör det lätt för dig som bara åker till Ghana.
D.S
JAG KOMMER SAKNA DIG! (detta är sista gången jag pratar med dig i telefon. på ett år)
WOW! Jag beundrar verkligen ditt mod att bara åka iväg på ett riktigt äventyr sådär. Du kommer säkerligen få det jättejättebra.
Många kramar
Amanda
ANNA JAG SAKNAR DIG. hoppas du har kul!
Anna!
jag saknar dig konstigt nog redan. Men jag vet att du kommer få ett FANTASTISKT år, och jag avundas dig! Hälsa Ghana! Jag tänker på dig.
En spännande tid väntar både för Anna och för hennes kusin Elias - och redan nu är det kanske som för Elias: första gången att handla - i Accra. Kulturkrock och språkförbistring. Jag tror att Elias tar det ganska coolt och det gör säkert Anna också. Och tänk vad Ni ska ha mycket att berätta för varandra när Ni ses! Och för oss andra...
Tycker moster Inger
ANNA! din mor var här igår så jag fick en liten uppdatering, det verkar så spännande! Uppdatera när du har tid, jag vill veta hur min Anna har det! KRAMKRAM!
Hej Anna! Hoppas du har det bra i Ghana. Idag är sista dagen jag jobbar på Malmöfestivalen, det har varit kul. Ha det bra. Kram Jesper
Skicka en kommentar