Martha, som jag jobbar med, kanner en man som jobbar pa en av de storsta radiostationerna i Ghana. I sondags kvall var vi med i hans program. Martha berattade om vad Cerebral Pares ar och vad vi gor. Jag fick beratta varfor jag tycker det ar viktigt att vi hjalper dessa barn och varfor vi inte ska kasta dem i floden. Jag fick ocksa beratta om vad jag tycker om maten i Ghana och fick chansen att visa mina twikunskaper for hela Ghana 'Me te Twi kakra kakra' (Jag pratar lite, lite twi). Efter programet har vi fatt stor respons och massor av folk ringer oss. Manga har barn med CP och andra vill bidra med pengar (vissa vill mindre seriost bidra med sig sjalv och 'hur mar Anna och kan jag fa prata med henne?')
Mamma har nu oppat ett bankkonto i SEB med nummer 5623-2964268. Jag kommer att aterkomma med mer info om projektet och bilder sa fort jag kan. Om ni har mojlighet att skanka nagot litet sa hjalper det oss VERKLIGEN jattemycket!
Jag ar inte expert pa det sociala systemet i Ghana men jag vet att staten inte ger bidrag till foraldrar med barn med CP. Det ar en av de sakerna GCPF vill andra pa eftersom det nu inte finns nagon alls lagstiftning angaende detta. Skatterna (som inte ar sa hoga och jag har svart att tro att manga verksamheter ens betalar dem) gar bland annat till polisen (som fungerar sadar) och till statliga skolor (som ocksa fungerar sadar). De statliga skolorna ska vara gratis men det tillkommer alltid massor av avgifter tex for skoluniformer, pennor, bocker osv. Vagarna ar verkligen under all kritik. Manga av dem har rattats till och ska asfalteras vilket inte kan goras eftersom folk byggt sina murar ut over vagen. Detta forsoker losas genom att det skrivs typ 'Final Warning' pa vaggarna. Sedan hander ingenting och vagen forblir oasfalterad och halig.
Ungdomarna har har pa sig klader som de kopt pa markaden. Jag har hort att dessa klader ar skankta fran vastvarlden. Systemet fungerar inte riktigt om kladerna vi skanker saljs till de som anda ganska mycket pengar. Daligt!
En sak som man reagerar pa ar att det ar oerhorda klasskillnader. Det ar det nog overallt i varlden men jag tror att det ar extra tydligt har eftersom fattig och rik verkligen lever sida vid sida. Utanfor murarna till vart hus kan folk bo i ett skjul dar foraldrarna inte har rad att kopa mat och klader till sina barn.
Idag ar det en muslimsk helgdag har.
Jag ar forkyld. Pa mitt rum finns det spindlar och odlebebisar. Jag sager till dem att de ar okej att de ar dar sa lange de inte ror min sang.
tisdag, september 30, 2008
lördag, september 27, 2008
Solbranna, festival och ghanansk film
Idag har solen brant mig ordentligt for forsta gangen har. Jag skulle traffa Anna och Doris (volontar pa samma projekt som Anna) men eftersom allt inte alltid blir som planerat har var jag tvungen att vanta pa dem i over en och en halv timme. I solen.
Vi gick pa en slags festival for gymnasieskolor. Folk sprang omkring och skrek och sjong sina skolsanger. Det var lite som Malmo Festivalen med stand och mycket folk. Alla var allmant galna!
De ghananska filmerna som visas pa tv har ar inte sa bra. De ar daligt filmade och ofta valdigt overdramatiska med folk som grater och skriker.
Vi gick pa en slags festival for gymnasieskolor. Folk sprang omkring och skrek och sjong sina skolsanger. Det var lite som Malmo Festivalen med stand och mycket folk. Alla var allmant galna!
De ghananska filmerna som visas pa tv har ar inte sa bra. De ar daligt filmade och ofta valdigt overdramatiska med folk som grater och skriker.
fredag, september 26, 2008
gcpfoundation@gmail.com
Jag har nu borjat jobba med mitt nya projekt pa riktigt!
Vara huvudmal ar att:
- Upplysa om Cerebral Pares och forsoka andra folks installning till sjukdomen.
- Hjalpa foraldrar som inte har rad med att kopa medicin och andra nodvandliga saker till barnet med Cerebral Pares.
- Starta en skola/behandlingscenter for barn med Cerebral Pares dar de kan vara mandag till fredag, fa ratt behandling och sa att foraldrarna kan arbeta.
Vi kommer att behova er hjalp! Just nu har projektet inga pengar alls. Jag ska oppna ett bankkonto i Sverige sa fort som mojligt och alla bidrag, hur sma de an ar, kommer att vara mycket valkomna.
Om det ar nagon av er som har nagon erfarenhet nar det galler Cerebral Pares sa vore det jattebra om ni ville hora av er till mig. Vi ska vara med i radio pa sondag och jag vill veta sa mycket som mojligt om sjukdomen innan dess. Mejla mig pa gcpfoundation@gmail.com
Vara huvudmal ar att:
- Upplysa om Cerebral Pares och forsoka andra folks installning till sjukdomen.
- Hjalpa foraldrar som inte har rad med att kopa medicin och andra nodvandliga saker till barnet med Cerebral Pares.
- Starta en skola/behandlingscenter for barn med Cerebral Pares dar de kan vara mandag till fredag, fa ratt behandling och sa att foraldrarna kan arbeta.
Vi kommer att behova er hjalp! Just nu har projektet inga pengar alls. Jag ska oppna ett bankkonto i Sverige sa fort som mojligt och alla bidrag, hur sma de an ar, kommer att vara mycket valkomna.
Om det ar nagon av er som har nagon erfarenhet nar det galler Cerebral Pares sa vore det jattebra om ni ville hora av er till mig. Vi ska vara med i radio pa sondag och jag vill veta sa mycket som mojligt om sjukdomen innan dess. Mejla mig pa gcpfoundation@gmail.com
torsdag, september 25, 2008
Bilder fran huset
Eftersom jag idag bara sitter framfor datorn och letar efter information sa tankte jag att jag kan passa pa att ladda upp lite bilder. 
Denna bild ar inte bra alls. Men ni far, efter begaran, se mina flator. Ni far ocksa se Jennifer och Saviour som jag bor med. Nu maste jag ga ut och ta lite bilder pa huset for jag kom pa att jag inte har nagra sadana.
Detta ar mitt rum.
Och slutligen, en bild fran utsidan. Huset ar till vanster om bilden, tennisbanan till hoger.
Denna bild ar inte bra alls. Men ni far, efter begaran, se mina flator. Ni far ocksa se Jennifer och Saviour som jag bor med. Nu maste jag ga ut och ta lite bilder pa huset for jag kom pa att jag inte har nagra sadana.
Detta ar fran ovanvaningen. Det ar valdigt oppet och hogt i tak. Dar nere ar vardagsrummet.
Mitt rum ar det till vanster. Nasta dorr ar till dushen och den efter det till toaletten. Isaac och Saviour bor i de tva aterstande rummen.
Och slutligen, en bild fran utsidan. Huset ar till vanster om bilden, tennisbanan till hoger.
onsdag, september 24, 2008
Nytt projekt
Var pa mote med en kvinna som jobbar med barn med Cerebral Pares idag. Dessa barn behover verkligen hjalp i Ghana eftersom foraldrarna ofta tycker att de ar en forbannelse och vill kasta dem i floden. Det ar ocksa daligt med information till allmanheten som inte behandlar barnen bra och till familjerna som inte ger barnen ratt medicinsk behandling.
Om allt gar som planerat ska jag hjalpa denna kvinna med att upplysa om sjukdomen och situationen sa att hon kan fa in pengar och da kunna utbilda familjer, importera mediciner m.m.
Jag ska gora informationsblad pa svenska och oppna ett bankkonto om nagon av er dar hemma skulle vilja bidra med nagot litet. Jag aterkommer med information!
Jag ar i alla fall valdigt forvantansfull nar det galler det nya projektet. Jag kommer formodligen att fortsatta jobba pa Ascot en dag i veckan.
Tack for era kommentarer (fortsatt sa)!
Om allt gar som planerat ska jag hjalpa denna kvinna med att upplysa om sjukdomen och situationen sa att hon kan fa in pengar och da kunna utbilda familjer, importera mediciner m.m.
Jag ska gora informationsblad pa svenska och oppna ett bankkonto om nagon av er dar hemma skulle vilja bidra med nagot litet. Jag aterkommer med information!
Jag ar i alla fall valdigt forvantansfull nar det galler det nya projektet. Jag kommer formodligen att fortsatta jobba pa Ascot en dag i veckan.
Tack for era kommentarer (fortsatt sa)!
tisdag, september 23, 2008
Volontararbete?!
Jag var pa mote med min organisation igar. Problemet ligger i att de vill inte betala ut mina fickpengar trots att det star overallt att de ingar i avgiften jag betalat. I stallet sager de att de har den policyn att om man jobbar pa ett privat och vinstdrivande projekt sa ska projektet sta for fickpengarna. Jag menar att om detta ar fallet sa for det forsta sa ar det da inte volontararbete och det bidrar till att konkurrera ut lokal arbetskraft. For det andra ar inte ens mitt projekt vinstdrivande men detta avvisar min organisation med att saga att det visst ar det och att min vardmamma ljuger. De sager att om problemet inte loser sig sa kan de flytta mig till ett annat projekt men jag far inte se detta projekt forst. Jag gick i alla fall fran motet arg men beslutsam att inte vara beroende av organisationen eller lata dem komma undan med betalningen. Jag tankte efter och bestamde mig for att pa egen hand forsoka byta projekt men inte boende. Detta huvudsakligen av tre anledningar:
- Byter jag till ett icke vinstdrivande projekt maste de betala ut mina fickpengar.
- Jag slipper problemet med att bo och jobba pa samma projekt.
- Jag far mojlighet att jobba med personer som ar mer i behov av hjalp an barnen pa Ascot.
Jag har nu nagra tradar ute gallande nya projekt. Det projekt det lutar at later valdigt spannande och intressant. Jag ar dock radd att det inte ar sa fantastiskt som jag fatt forklarat for mig sa jag vill inte hoppas eller beratta for mycket. Jag ska i alla fall pa mote angande detta projekt i morgon.
Igar satte jag upp foton och vykort pa vaggarna pa mitt rum. Det blev lite mer hemtrevligt sa.
- Byter jag till ett icke vinstdrivande projekt maste de betala ut mina fickpengar.
- Jag slipper problemet med att bo och jobba pa samma projekt.
- Jag far mojlighet att jobba med personer som ar mer i behov av hjalp an barnen pa Ascot.
Jag har nu nagra tradar ute gallande nya projekt. Det projekt det lutar at later valdigt spannande och intressant. Jag ar dock radd att det inte ar sa fantastiskt som jag fatt forklarat for mig sa jag vill inte hoppas eller beratta for mycket. Jag ska i alla fall pa mote angande detta projekt i morgon.
Igar satte jag upp foton och vykort pa vaggarna pa mitt rum. Det blev lite mer hemtrevligt sa.
söndag, september 21, 2008
En handelserik lordag
Det har hant mycket sedan sist...
Igar var nog en av de mest dramatiska, handelsefulla, samsta och basta dagarna sedan jag kom hit. Anna kom hit i fredags och i lordags gick vi upp vid sex och at frukost. Vi tog trotros in till centrala Accra. Vi ville se en speciell del av Accra och hade fatt tipset, att hoppa aka till ett annat stalle och ga langs en fin vag dit, av min vardpappa. Sa vi borjade ga och jag fragade tre olika personer om detta var vagen till Osu. "Ja, det ar det sa de". Det var vagen till Osu vi gick pa. Problemet var att vi inte gick mot Osu utan fran Osu. Efter en och en halv timmes promenad och lite fundringar om varfor min vardpappa sagt att det lag sa manga affarer langs vagen, nar de enda affarerna som fanns dar salde likkistor, bestamde vi oss for att ta en trotro resten av biten till Osu. Eftersom vi tydligen var pa helt fel sida av Accra kunde vi inte ta en trotro utan fick betala en taxi. Hela detta misstag var anda ganska lyckat eftersom vi nu fick se en stor del av Accra och taxin korde langs hela Accras kust, vilken var rolig att se.
Tillslut kom vi fram till Osu och at da glass pa ett kant stalle. Det var gott men mycket dyrt. Osu ar en ganska europeisk del av Accra med valdigt mycket vita manniskor. Efter glassen gick vi till en mataffar med europeisk mat. Jag kopte wasaknackebrod. Formodligen var det en kombination av att vi gatt langt, inte druckit vatten, inte hade atit nagon rikigt mat pa hela dagen och att jag inte hade sovit mycket pa natten som gjorde att jag svimmade pa ett torg i Osu. Det hela var ganska dramatiskt men mycket roligt i efterhand. Jag var tvungen att satta mig ner och nar jag skulle forflytta mig fran dar jag satt till dar det skulle finnas en toalett sa blev det helt svart framfor ogonen och jag trillade ner pa marken. En dam hjalpte mig och ropade pa en taxi som hon ville skulle kora mig till sjukhuset. Vi akte inte till sjukhuset utan hem (och det blev dyrt). Nar jag hade druckit vatten och vilat lite madde jag battre. Nu har jag svimmat pa ett torg i Ghana. Det ar en merit tycker jag.
Efter att ha vilat i nagra timmar gav vi oss in till Accra igen.Vi hittade en mysig resturang och at italiensk mat. Det var valdigt, vadligt gott!
Nar vi kom hem efter var maltid fick vi hora att mina vardforaldrar skulle in till Accra och se en av Ghanas kandaste stauppkomiker. De sa att om vi ville fick vi garna folja med och se om det fanns biljetter kvar. Det ville vi garna och som tur var fanns det biljetter. Sa igarkvall sag vi KSM (tror jag han heter) pa National Theatre. Skamten rorde sig kring religion, Ghanas kultur men framst valet i december. Jag kan inte pasta att jag forstod mer en en procent men det var anda en vadligt spannande upplevelse!
Gardagens utflyker inklusive idag, da vi faktiskt gick ratt vag till Osu, har gjort att vi fatt se nastan hela Accra. Vi kom fram till att Accra inte ar sa stort och att det faktiskt inte finns jattemycket att se dar. Detta bekraftar vad som star i min guidebok, att om man ar i Ghana pa semester ska man inte inrikta sig pa Accra utan andra delar.
For ovrigt krangar min organisation igen. Jag ar arg och har varit ganska orolig men har nu i alla fall bestamt mig for vad jag tycker och det ska jag framfora i morgon da jag ska traffa dem. Det hela ror sig och pengar och beror lite pa att organisationen och min vardmamma ser pa saker pa olika satt. Jag tanker inte forklara allt men det finns en risk att jag bade kommer att flytta och byta projekt. Jag haller er uppdaterade!
Igar var nog en av de mest dramatiska, handelsefulla, samsta och basta dagarna sedan jag kom hit. Anna kom hit i fredags och i lordags gick vi upp vid sex och at frukost. Vi tog trotros in till centrala Accra. Vi ville se en speciell del av Accra och hade fatt tipset, att hoppa aka till ett annat stalle och ga langs en fin vag dit, av min vardpappa. Sa vi borjade ga och jag fragade tre olika personer om detta var vagen till Osu. "Ja, det ar det sa de". Det var vagen till Osu vi gick pa. Problemet var att vi inte gick mot Osu utan fran Osu. Efter en och en halv timmes promenad och lite fundringar om varfor min vardpappa sagt att det lag sa manga affarer langs vagen, nar de enda affarerna som fanns dar salde likkistor, bestamde vi oss for att ta en trotro resten av biten till Osu. Eftersom vi tydligen var pa helt fel sida av Accra kunde vi inte ta en trotro utan fick betala en taxi. Hela detta misstag var anda ganska lyckat eftersom vi nu fick se en stor del av Accra och taxin korde langs hela Accras kust, vilken var rolig att se.
Tillslut kom vi fram till Osu och at da glass pa ett kant stalle. Det var gott men mycket dyrt. Osu ar en ganska europeisk del av Accra med valdigt mycket vita manniskor. Efter glassen gick vi till en mataffar med europeisk mat. Jag kopte wasaknackebrod. Formodligen var det en kombination av att vi gatt langt, inte druckit vatten, inte hade atit nagon rikigt mat pa hela dagen och att jag inte hade sovit mycket pa natten som gjorde att jag svimmade pa ett torg i Osu. Det hela var ganska dramatiskt men mycket roligt i efterhand. Jag var tvungen att satta mig ner och nar jag skulle forflytta mig fran dar jag satt till dar det skulle finnas en toalett sa blev det helt svart framfor ogonen och jag trillade ner pa marken. En dam hjalpte mig och ropade pa en taxi som hon ville skulle kora mig till sjukhuset. Vi akte inte till sjukhuset utan hem (och det blev dyrt). Nar jag hade druckit vatten och vilat lite madde jag battre. Nu har jag svimmat pa ett torg i Ghana. Det ar en merit tycker jag.
Efter att ha vilat i nagra timmar gav vi oss in till Accra igen.Vi hittade en mysig resturang och at italiensk mat. Det var valdigt, vadligt gott!
Nar vi kom hem efter var maltid fick vi hora att mina vardforaldrar skulle in till Accra och se en av Ghanas kandaste stauppkomiker. De sa att om vi ville fick vi garna folja med och se om det fanns biljetter kvar. Det ville vi garna och som tur var fanns det biljetter. Sa igarkvall sag vi KSM (tror jag han heter) pa National Theatre. Skamten rorde sig kring religion, Ghanas kultur men framst valet i december. Jag kan inte pasta att jag forstod mer en en procent men det var anda en vadligt spannande upplevelse!
Gardagens utflyker inklusive idag, da vi faktiskt gick ratt vag till Osu, har gjort att vi fatt se nastan hela Accra. Vi kom fram till att Accra inte ar sa stort och att det faktiskt inte finns jattemycket att se dar. Detta bekraftar vad som star i min guidebok, att om man ar i Ghana pa semester ska man inte inrikta sig pa Accra utan andra delar.
For ovrigt krangar min organisation igen. Jag ar arg och har varit ganska orolig men har nu i alla fall bestamt mig for vad jag tycker och det ska jag framfora i morgon da jag ska traffa dem. Det hela ror sig och pengar och beror lite pa att organisationen och min vardmamma ser pa saker pa olika satt. Jag tanker inte forklara allt men det finns en risk att jag bade kommer att flytta och byta projekt. Jag haller er uppdaterade!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)