Kanotsafari och allt det kan innebära (på mer än 8000 ord)

För att komma till kanoterna åkte vi i en bil som vi hyrde (dyrt) och sen...

...gick vi igenom en liten by för att komma till...

... kanoterna som vi gick på och...

... rodde på en flod...

... eller roddes på en flod...

... sen skulle vi åka tillbaka men fick...

... punktering så vi var tvungna att...

... gå jättelångt på en torr och varm väg - självklart mötte vi en...

... skogsbrand. Då fick vi skjuts av en uppdykande bil tillbaka till Mole och säkerheten.

Resa till Mole National Park

Anna från Sverige, Bärbel från Italien, Romy från Tyskland, Rikke från Danmark, Scott från Australien, Rebecka från Danmark och jag.

I onsdags åkte vi till Mole national park. Jag och Anna tog bussen från Accra klockan 16 och med poliseskort var vi framme vid fyra på morgonen i Tamale. Det var nog den konstigaste bussresan jag varit på. Exempel på det var att folk hade med sig så mycket packning att de var tvungen att lämna typ 100 kartonger juice på stationen i Accra, att hela mittgången var full med bagage så man fick gå hinderbana för att komma ut. Hela sidogången var också totalt fylld av väskor. För att göra det hela lite konstigare hade de klämt in en polis bakom väskorna vid mittutgången för att vakta. Vi blev lite rädda när polisen, efter stoppet i Kumasi, tog på sig en skottsäker väst. Men allt gick bra till slut och vi kunde tidigt på morgonen ta ännu en buss till Larabanga varifrån vi kunde gå till Mole.

På eftermiddagen fick vi sällskap av några andra volontärer. I torsdags gick vi på safari. Jag tror det är ganska ovanligt med safari utan bilar. Tror också det är ovanligt att bara behöva betala en safarigudie fem kronor i timmen.

Vi såg många djur och det var fin natur. Stället vi bodde på var fint med utsikt över ett vattenhål där elefanter och andra djur höll till. Utanför rummet gick det vårtsvin och babianer. Afrika mer som man tänker sig Afrika.

Bilder från jullovet

Äntligen fick jag klappa en krokodil!

Hängbro i Kakum National Park
Pappa på hängbro

Julafton.

Elmina

Mot "Det riktiga Ghana"

Nu är det väl ändå väldigt mycket dags för en uppdatering. Fy, Anna! Nu har jag fått hit min laptop så jag kan koppla upp mig på rummet. Detta betyder att jag ska uppdatera bloggen ofta (i teorin och förhoppningsvis även i praktiken). Mitt liv är lite extra förgyllt med de fantastiska bokstäverna å, ä och ö.

Det var väldigt roligt att ha familjen här. Vi tillbringade först två nätter i Accra, sedan tre nätter i Kumasi, därefter tre nätter i Elmina och slutligen åtta nätter i Accra igen. Nu vet familjen vad jag pratar om när jag ringer hem och gråter eller är totalt uppfylld av det fantastiska Ghana. Jag måste säga att min inställning till Ghana verkligen svänger fort. Det rör sig inte om månader, veckor eller ens dagar - det handlar om minuter. Ena sekunden irriterar jag mig på allt och andra sekunden vill jag inte ens tänka på att jag kommer att vara tvungen att åka hem om några månader.

Jag tror min familj skulle beskriva Ghana med orden (rätta mig om jag har fel):
- Värme (på gott och ont)
- Trafikkaos (mest på ont skulle jag tro. Första dagen tillbringade vi över två timmar i en taxi på en väg som kunde körts på tjugo minuter om inte taxin gått sönder och om inte vägen var totalt fylld av andra bilar som ville åt samma håll)
- Starka ljud och färger (ett land där det aldrig är tyst och det verkar som att de tycker ljudnivån är ett tecken på välstånd. Himlen, skogarna, kläderna i regnbågens alla färger i kontrast till Sverige i nio nyanser av grått)
Ja, vad mer? Hjälp mig! Mamma skulle nog inte kunna låta bli att nämna liket som flöt upp på stranden. Cissi föreslog att ni alla skulle skriva varsitt inlägg om er resa.

Jag tror Ghana är ett land som man älskar - men mest när man kommit hem. Jag är oerhört glad att jag får uppleva allt detta och jag har lärt mig obeskrivligt mycket. Jag skulle inte vilja byta ut denna upplevelse mot någonting men samtidigt är allt frustrerande ibland och jag undrar vad jag håller på med.

Projektet går för tillfället lite knackigt Vad det beror på hade jag nog kunnat skriva en hel uppsats om. Tills jag ser hur det utvecklar sig kan jag inte med gott hjärta samla in pengar från Sverige. För tillfället går en stor del av pengarna till mat till de jag jobbar med. Anledningen till detta är att jag måste äta (för mina egna pengar) men jag klarar inte av att sitta och äta när det sitter någon brevid mig som inte äter, och inte ätit på hela dagen, för att han/hon inte har råd. Och jag har inte råd att alltid betala deras mat. Så dit har en del av de insamlade pengarna gått. Naturligtvis är det alltid motigt att starta upp ett nytt projekt särskilt i en främmande kultur och jag försöker att ta en sak i taget, börja smått och inte försöka gapa efter mycket. Jag vill se ett litet resultat bara.

I morgon åker jag till norra Ghana för att besöka den största nationalparken i landet med några andra volontärer. Det ska bli väldigt roligt och spännande. Alla säger att norr är annorlunda från resten av landet. "Det riktiga Ghana" säger några. Så jag kommer att vara borta några dagar men när jag kommer hem ska jag ladda upp bilder åt er!

Jag hoppas att ni alla har det bra i Sverige, även om det är kallt och grått. Nu ska jag gå och se om jag kan få äta en risboll!

God jul

En liten uppdatering precis innan jul!

Familjen ar har! De kom i fredags och resan gick bra. Med sig hade de en hel resvaska med saker som jag tyckte jag 'glomt' i Sverige kombinerat med presenter till nyfunna vanner och bekanta.

De tva forsta natterna tillbringade vi pa ett hotell i Accra precis vid havet. Efter att ha testat alla mina familjemedlemars talamod till det yttersta befinner vi oss nu i Kumasi pa ett jattemysigt hotell. Senare idag ska vi pa Marthas sons dop och innan idag har vi utforskat Kumasis stora marknad.

Min familj haller med om att allt ar annurlunda och valdigt varmt. Det ar jatteroligt att traffa dem igen!!

I overmorgon bar det av till Cape Coast dar vi ska vara i tre natter och forsoka hinna med tva slavfort och en nationalpark. Vi kommer tillbaka till Accra lagom till den andra valomgangen den 28 december och far darefter se hur mycket vi behover gomma oss!

Hoppas att ni har det bra och att det blir en vit jul! GOD JUL OCH GOTT NYTT AR (om vi inte hors innan)!

Meda ase paa

Nu var det lange sedan jag uppdaterade...

Anna har varit har i helgen och vi har firat min fodelsedag i dagarna tre. Vi hade valdigt roligt men inte sarskillt afrikanskt. Bio, ambassader, pooler, musik, roda klanningar, lasagne, glass, manga obronis etc.

Det var speciellt att spendera fodelsedagen vid en pool i 35 gradig varme. Kvallen var lite mindre rolig da jag hade kopt en tarta for att bjuda min vardfamilj. Men det enda jag fick hora var att det var sorgligt att jag kopt min fodelsedagstarta sjalv och att den var acklig. Nastan ingen som sa grattis och absolut inget tack for tartan. Jag kande mig lite tragiskt nar jag gick och lade mig halv nio pa min fodelsedag... Fast resten av helgen vager upp slutet. Vi hade valdigt kul.

Annars sa gar mitt projekt fortfarande segt, Ghana ar oerhort varmt och familjen kommer pa fredag!

Tack sa mycket alla som gratulerade igar!!!!!!! Meda ase paa! (tack sa mycket pa twi)

There won't be snow in Africa this Christmas

Den forsta december borjade jag lyssna pa julsangerna pa min ipod.

Do They Know It's Christmas Time by Band Aid

It's Christmastime
There's no need to be afraid
At Christmastime, we let in light and we banish shade
And in our world of plenty we can spread a smile of joy
Throw your arms around the world at Christmastime

But say a prayer

Pray for the other ones
At Christmastime it's hard, but when you're having fun
There's a world outside your window
And it's a world of dread and fear
Where the only water flowing is the bitter sting of tears
And the Christmas bells that ring there are the clanging
chimes of doom
Well tonight thank God it's them instead of you

And there won't be snow in Africa this Christmastime
The greatest gift they'll get this year is life
(Oooh) Where nothing ever grows
No rain nor rivers flow
Do they know it's Christmastime at all?

(Here's to you) raise a glass for everyone
(Here's to them) underneath that burning sun
Do they know it's Christmastime at all?

Feed the world

Let them know it's Christmastime again

(Bob Geldof & Midge Ure)

Men vad ar jul egentligen? I Ghana kommer det inte vara sno denna jul. Och om det annars brukar vara julforberedelser ar de i ar bortglomda i och med valet.

Enligt vad jag har forstatt handlar julen i Ghana mer om religion an vad den gor i Sverige. Julafton gar i stort satt ut pa att ga i kyrkan i olika omgangar och be. Inte sa mycket julklappar, julgranar, Kalle Ankor och tomtar. Kanske skulle nagra ghananer fraga er dar hemma i Sverige: Do you know it's Christmastime at all?




Ni kan val halla tummarna for att allt gar bra i valet pa sondag? Jag ska spendera helgen inlast, eller i alla fall nara, huset.